Det sydsvenska bonadsmåleriet är en folklig konstform som har rötterna i det medeltida kyrkomåleriet. Bonadsmåleriets glansperiod sträckte sig från 1750 - 1850. Bonaderna måttbeställdes av bönderna hos bonadsmålaren för att passa en viss vägg i stugan. Det brukliga var att sätta upp bonaderna endast till jul eller andra festliga sammanhang. Man klädde eller "drog" alla stugans väggar  med bonader och vävar så att det blev ett nytt färgsprakande rum till högtiden.  De vanligaste motiven på de äldre bonaderna är bibliska, bröllopet i Kaanan och de tre vise männen var till exempel mycket populära. Bonaderna målades med temperafärg som har en alldeles särskild lyskraft. Som underlag använde man gamla uttjänta dukar, handdukar eller annan textil att måla på. De vackra färgerna tillsammans med de humoristiska glada figurerna och det dekorativa berättarsättet gör bonadsmålningarna så speciella. I mitten på 1800-talet tog bonader och kistebrev tryckta på papper över och den gamla formen av bonadsmåleri blev allt mer sällsynt.